Kür-debut på Sydslättens RF

Idag gjorde jag och Spirre debut i kür. Vi bestämde oss för att delta i Häckeberga Cup men missade omgång 1 då jag bestämde mig för att delta mitt i tentaperioden och inte hann fixa program och musik. Detta var därför omgång 2 och nästa omgång är om två veckor i Åstorp. "Programmet" vi rider är FEI  kür för juniorer (msv B) (dock inga åldersgränser i cupen, obviously). Varför jag skriver "programmet" med citattecken är för att det enda det dokumentet säger är vilka rörelser som måste ingå, men vilka vägar du rider bestämmer du det själv tillsammans med musiken som spelas till programmet - det är detta som kännetecknar en "kür". 
 
Så, hur var det då? Så himla nervöst trots att jag bestämt mig för att det får gå som det går, detta är bara lek för att få testa på kür, men precis där och då på tävlingsplatsen så vaknar givetvis tävlingsmänniskan i mig också, hehe. Det var i alla fall skitkul! Att rida till musik och känna att musiken passar med känslor och vad man gör, det är en jäkligt cool känsla. Är egentligen jättenöjd med ritten, lite besviken över en del missar och resultatet, men ändå nöjd. Missnöjd eftersom jag kategoriserar allt under 68% som "dåligt" (trots att det inte alls behöver vara så!), missnöjd på grund av framförallt en svindålig skrittpiruett och att Spirre inte lyssnade på mig i sista bytet (och för att jag red hela serpentinen dåligt), men ändå nöjd eftersom vi trots detta fick 65,625% och det var ju faktiskt ändå vår debut liksom. Overall godkända enligt inte bara domaren men även mig själv, woho.
 
Allmänna funderingar för dagen:
♦ Spirre har gått och blivit hingst(!?). Han spanade in ett sto på framridningen och trakasserade stackaren med högljudda gnäggningar och trånande blickar cirka hela framridningen, han hade så fullt upp med att imponera på den stackars hästen att han inte hade tid att lyssna på mig. Har haft honom i snart 10 år och aldrig varit med om liknande beteende innan, vad hände?!
♦ Vissa ryttare, framförallt de som var grovt överkvalificerade för klassen, hade klätt ut(?) sig - har jag missat något? En tjej var klädd helt i neonrosa (inklusive sadeln!), en dam hade diskoglittrig kavaj och galen peruk samt svart läppstift ... Que?
♦ VARFÖR envisas jag med att tävla i november och december? Svinkallt, snålblåst, händer utan känsel, dygnets (få) ljusa timmar försvinner medan du kör bil och rider fram i ridhuset, sen kör man vilse på små helvetesvägar i bäckmörker påväg tillbaka när GPSen i telefonen inte fungerar ..... Nej, jag ska rida klart den här cupen men i framtiden slutar tävlingssäsongen i oktober, punkt slut.
 
Det här med sitsen var det ja... Spirre är ju egentligen lite liten och jag lite lång, och jag tenderar att dra bak fötterna vilket gör att hela överlivet faller framåt. Är plågsamt medveten om detta och gör ändå samma misstag over and over. Jobbar på det!
 
Neeej Josefine, släpp efter på vänsterhanden!!
 
Av alla bilder att döma måste jag jobba med sitsen (surprise!)(not). Lutar mig framåt på cirka alla bilder och rider med väldigt breda händer. Jobba, jobba, jobba...
 
Bella som äger stallet där jag har Spirre är också med i den här cupen. Hon kom trea och fick därmed rosett, så himla kul! Bella och hennes man var gulliga och filmade samt fotograferade min ritt. Dessutom blev jag glatt överraskad av att Emma dök upp, vi hade pratat om att hon skulle följa med men så fick hon förhinder, så jag blev glatt förvånad när hon dök upp några minuter innan start i alla fall. Emma filmade också ritten, så jag har nu lyxen att få se den från två synvinklar. Därför ligger det två filmer här nere för er att kika på, trots att jag bara red en klass. 
 
 
 
 
Stort tack till Malle som hjälpte mig att skriva programmet, Måns som valde musik (ganska obvious med Star Wars va?), Bruce som klippte ihop musiken, samt Bella och Emma som filmade min ritt! Ni är guld värda allihop ♥
1

Tävling i Skabersjö

Så, igår tävlade jag och Spirre i Skabersjö. Vi hade anmält oss till en medelsvår B:2 och det var första gången vi åkte helt själv på tävling. Därför har jag tyvärr inte ritten på film, jag frågade inte mindre än tre olika personer, men ingen kände för att offra fem minuter till att filma oss. 
 
Bild som pappa tog på förra tävlingen efter ritten.
 
När vi skrittade in på framridningen fick jag en smärre chock: alla ekipage var ju goals. Fantastiska hästar som uppenbarligen hade duktiga ryttare med tanke på att alla ekipage svävade runt och rörde sig fint. Jag kände liksom att även om det gick bra så var en pallplats bara att glömma (även om jag snabbt slog bort tanken).
 
Mer eller mindre hela framridingen ägnade jag åt samma sak som vi tränade på i torsdags. Jag ville verkligen få honom rund och känna att han lyfte ryggen, och det gick ändå så bra som man kan förvänta sig på en tävling. Detta gjordes (eller försökte i alla fall göras) både i skritt, trav och galopp. Därefter fick han lite (halvt) fri tygel och pusta ut innan vi samlade och checkade av lite skolor och ökningar i trav och galopp. Han var rena drömmen och gick som en klocka, i princip helt framåtdriven "av sig själv", jag var jättenöjd och väldigt förväntansfull på att få rida programmet. Har ju haft problemet med att framtbjudningen saknats på de andra tävlingarna. 
 
När det blev vår tur hann vi precis runt halva banan innan visselpipan blåste och vi fick lov att påbörja programmet. Red in och gjorde en perfekt halt. Mellantraven som följde kändes lite ovillig de första två stegen men rättade snabbt till sig. Öppnan och halvvolterna samt slutan satt där de skulle. Ökade traven påbörjade några meter tidigt på grund av, hör och häpna, extremt taggad häst. Den var dock superbra. Öppna, halvvolter och sluta igen, även dessa satt där de skulle. Halt och ryggning är vi grymma på, får alltid 8:or, men tyvärr visste Spirre vad han skulle göra (trots att vi aldrig övar halt+ryggning just på grund av att han lär sig direkt) och därför stod han inte still så länge som önskat. "Hastigt" blev kommentaren, och en sjua istället. Skritten var det ena som inte var bra. Han är svår i skritten tycker jag, då han går ojämnt om man inte hittar drivet - vilket är svinsvårt i skritten. Den ökade skritten blev därför "seg" enligt kommentar, trots att jag drev för fulla muggar och ändå tyckte den var hyfsad (om hon tyckte den var seg skulle hon sett hur det är i vanliga fall, haha). Galopp, åttametervolt och sedan diagonal med enkelt byte, för att sedan följas av ännu en åttemetersvolt. Allt bara satt, till och med de små volterna som jag tycker är så svåra pga kräver mycket samling och bra kontroll så att hästen inte stöttar ut eller för den delen "knyter sig". Så nöjd, fick 7 och 7,5 på dem, har det ens hänt tidigare?! Därefter var det bara korta diagonaler med byten i språnget och en halvvolt däremellan, innan det var dags för ökad galopp, samling och sedan rida upp och tacka domaren. 
 
Jag var jättenöjd med både min egen och Spirres insats. Han gick så himla fint. Lite besviken över halten och skritten, men ändå nöjd överlag. Däremot var jag säker på att vi inte skulle hamna över 64% av någon anledning, tror jag hade hakat upp mig på alla fina ekipage på framridningen. Döm min förvåning när jag kollar equipe och är beredd på det värsta, och så ser jag att vi ligger i ledning med 70,000% !?!?!?!????! Tappade hakan, haha, men vi var verkligen värda det! Önskar så himla mycket att någon filmat så jag kunde fått se ritten i efterhand, men, men, så är det. Det var bara ett enda ekipage som var bättre än oss, så vi slutade på en andra plats, personekipagebästa och en blå rosett samt enförgylld dag. Nu är jag typ mer pepp än någonsin på tävling och att bli bättre och komma upp på högre nivå. Bästa Spirre ♥♥♥
 
Som sagt, vi hade ingen som kunde ta en bild på oss och rosetten, så gjorde mitt bästa med en selfie, hehe. Spirre gapar, blundar eller har bak öronen på typ alla bilder utom dessa, och på resten så fick jag bara med halva oss. Aja, man kan inte lyckas med allt.
dressyr - dressyrtävling - häst - medelsvår B:2 - tävling - tävlingstermin

Dressyrträning

Så, igår hade jag världens jobbigaste dressyrträning. Vi höll på i en hel timme(!) med att ömsom skritta ömsom trava. Japp, övergångar med andra ord. Samt att jag ska kunna rida och ställa honom utan att dra stackarn i munnen. Det var tusan inte lätt, fyra grejer att hålla i huvudet och samtidigt lyssna på vad tränaren har ytterligare att säga. Jag stupade i säng direkt när jag kom hem och sov sen 10 timmar i sträck, haha! Det är ju en grej om man ska göra något man är van vid, men här vändes verkligen hela min syn på ridning och samtliga fyra saker var typ motsatser till hur jag ridit honom i resten av mitt tidigare liv, så ni förstår kanske hur klurigt det blev för mig. 
 
Så, vad gjorde vi egentligen? Well, detta är mobilanteckningarna som skrevs i rasande fart för att inte glömma något, blott tio minuter efter att jag hoppat av hästen:
 
Träning för Linn 2017-10-26
 
- Kontakt men lätt i innerhanden (får absolut inte dra/bli stark)
- Stöd på yttertygeln, möt upp innerskänkel med yttertygel genom att krama tygeln
- Innerskänkel säger åt honom att gå fram, "pickar" med innerskänkel för att få honom rund runt den)(utan att dra i innertygel)
- Ytterskänkel tillbaka så att han inte faller ut med bog eller stöttar ut bak
 
Syfte: vill att han ska bli rund och lyfta ryggen utan att jag drar honom i munnen. Han har lätt för att dra upp nacken och bli hög, sänka ryggen osv, att jag drar i (inner) tygel gör drt ännu värre. Vill att han ska gå fram och runda sig kring skänkeln ocv att det är skänkel som ger eftergiften. Händerna ska vara ett stöd men får inte bli starka. Ytterskänkel stöttar upp så han inte faller ut. Ska kunna sakta av utan att dra i tyglarna, det är sätet som förmedlar.
 
Känner att de sammanfattar väldigt bra vad vi gjorde och vad jag måste tänka på. Så nu jäklar blir det att öva, öva, öva.