Dressyrtävling på Torns Ryttarförening

 
Idag var det alltså dressyrtävling på gång igen, andra tävlingen på 3 år. Spenderade hela gårkvällen i stallet (efter att ha kört på ett rådjur påväg dit, så var sådär lagom fokuserad sedan). Idag red jag återigen medelsvår C:1 då man måste kvala på minst 62% två gånger för att få rida högre klasser. Primära målet var alltså endast att komma över 62%, men givetvis med bra känsla osv. 
 
Han var jätteseg när jag värmde upp, spelade ingen roll vad jag gjorde för han ville inte gå framåt. Fick rida mycket mer med hela kroppen och framförallt benen än jag egentligen vill, så var besviken redan innan vi kom in på banan egentligen, men gjorde mitt bästa såklart och försökte använda alla knep jag någonsin lärt mig. Det fungerade inte riktigt och jag kan ärligt säga att det kändes som att hela ridhuset stirrade ut oss för att jag red så dåligt. 
 
Så var det alltså vår tur att komma ut på banan. Det första jag gör är att rida fel då jag satsar på den långa diagonalen istället för korta. Bra jobbat Jossan. Därefter känner jag hur hela hästen liksom "hakar upp" sig i traven hela tiden och jag känner att det är en jäkla tur att Gunilla inte är med för hon hade skällt på mig, haha. Gör allt jag kan för att hästen ska röra sig framåt och inte typ stå stilla. Spirre har nämligen väldigt lätt för att samla sig lite väl mycket (och inte ens på rätt sätt, det vill säga han är bara lat), så jag red för glatta livet och hatade vartenda sekund jag var tvungen att driva. Det är inte så jag vill rida. I mellangaloppen när jag har fullt upp med att driva så kommer Spirre på att "nämen hörrrudu, byten är ju skitroliga", så han gjorde ett byte precis innan vi saktade av till trav, så typiskt. Resten av programmet tycker jag ändå gick förhållandevis smärtfritt utöver känslna av att konstant behöva driva. När jag red ut därifrån var jag så himla besviken, tyckte jag red jättedåligt och var sur på Spirre för att han rörde sig bakåt snarare än framåt. Syns kanske på den inte alltför entusiastiska halsklappningen han får efter att vi är klara, haha. 
 
Så ehh, döm min förvåning när jag ser resultatet på 68%, jag var säker på att vi inte ens skulle komma över 62. Snacka om att känsla och utseende inte synkade idag, för det ser ju ändå bra ut på filmen, det ser till och med jag. Vi slutade på en tredje plats, himla skoj ändå. Hade kommit tvåa om jag inte ridit fel, det var så tätt i toppen.
 
Stort tack till Måns som ställde upp och filmade och höll mig sällskap trots brist på hästintresse. Jag älskar dig ♥ 
 
 
 Obs stäng av ljudet, det blåste!
 
 
Det är ju dessvärre prisutdelning till fots på de flesta lägre dressyrtävlingar (vilket är supertråkigt, det påstås handla om säkerhet men herregud hoppryttarna får ju?!). Eftersom jag red bland de första i klassen så körde vi hem Spirre och släppte ur honom i hagen medan resterande red klart klassen, därför blev det tyvärr ingen bild på Spirre med rosett.
2
Anonym

Hej!!
Jag är medryttare på en ponny som vi kallar Mimmi(Mistral van de mistralhoeve). När jag sökte bilder på internet(på henne) så hittade jag en väldigt fin bild vid vattnet, och kom till din blogg. Där skrev du ett litet inlägg om ponnyn Mirran, för ungefär ett år sedan. Mimmi/Mirran lever och är pigg och glad!! Vi var ute på en barbacka promenad igårkväll faktiskt!! Trevlig helg!! Önskar Mimmis medryttare Iris!

Anonym

Nu när jag tittar lite närmare på inlägget tror jag hennes ägare har kommenterat där, men du kanske ändå vill se några bilder. Ska jag skicka det till din mejl isåfall? /Mimmis/Mirrans medryttare

Svar: Hej! Åh vad glad jag blir av din kommentar. Vill jättegärna se fler bilder på Mimmi <3 Älskade lilla ponny, är så glad att hon har det bra med er! Hade varit så kul om du vill mejla lite bilder till mig på josefine@myllenberg.se :) Kram!
Josefine Myllenberg