v 34 roaccutan

 
 
Precis som tidigare veckor har detta inlägg blivit försenat. Anyway, 34 veckor (+2 dagar) har jag ätit roaccutan i nu. Det börjar bli jobbigt ur träningssynvinkel. Vill. Bara. Sätta. Igång. Nu. Får lite panik när jag märker att det är "jobbigt" att ha rak rygg, och får ännu mer panik när jag valde en datanördslinje och man ser många av de äldre studenterna på programmet som går runt med ryggarna som ostbågar. Okej inte riktigt, men många har dålig hållning. Och det är det fulaste som finns. Jag vill inte få dålig hållning men har märkt att det är jobbigt med hållningen nu när musklerna saknta förtvinar och jag inte tränar längre. Uh.
 
Annars så är jag som sagt dunderförkyld och ögoninflammationen har hittat tillbaka till mina stackars torra ögon. Öronen känns som en riskzon för tillfället och eftersom jag har ögoninflammation är jag livrädd att de äckliga bakterierna ska hitta ett sår eller något att gro i under huden så att det blir som i våras. Det vill jag inte.
 
Har sjukt ont i kroppen, as usual, men kasnke lite värre ändå. Nacken speciellt. Har även kännt av höfterna en aning under veckan, konstigt nog. Kan eventuellt bero på att jag bär ett par extra kilo i ryggsäcken varje dag, annars har jag ingen bra förklaring.
 
Slutet av oktober är pillerna slut. Det borde väl bli knappt 6 veckor med andra ord. Jag längtar sjukt mycket. Vill inget hellre än att komma igång med träningen nu. Tycker inte om min kropp längre, inte en enda muskel med styrka, och aldrig någionsin tidigare har huden (fettet) liksom "stuckit ut" utanför byxkanten tidigare. Ni kanske inte ser skillnad, men jag gör det. Framförallt känner jag skillnad, och jag gillar inte känslan .. Och att inte ha fullt så torr hy hade också underlättat en del. Blir så jobbigt under hösten och vintern. Men men, bara allt blir bra så ska jag låta bli att klaga. (fast jag längtar som fan tills 27 oktober)